Roadtrip på Island

Island i november – kan det vara något? Jag trodde verkligen inte att det skulle bli en trevlig resa, men jag blev motbevisad. Få turister och en ljuvlig, lågt stående sol välkomnade oss till Island.

Varför fick jag för mig att dra till Island i november? Jo, för att jag och min vän Tommy för länge sedan sagt att vi någon gång ska åka till Island för att se Sigur Rós live. Och sedermera kom ju pandemin och planerna fick läggas på is. Tills biljetterna släpptes i början av 2022.

Vy från Gullfoss, Island.

Sigur Rós i Reykjavik

Det var otroligt länge sedan jag såg dem, men nu blev det inte bara en gång, utan två. Först i Stockholm den 19e oktober och sedan, i slutet av november blev det då Laugardalshöllin i Reykjavik. Nu kan man ju tro att de skulle spela på ett operahus eller på en annan fantastisk location, men det blev alltså en sporthall en bit utanför centrum. Nåja, det var en fantastisk konsert och det var otroligt att få vara på plats. Konserten streamades också online samtidigt. VIll du läsa mer om konserten kan du göra det hos Sigur Rós. Där kan du också kolla hur setlisten såg ut under kvällen.

Boende

När det gällde boende valde vi att tänka praktiskt: vi ville ha gångavstånd till konsertarenan och vi ville ha goda möjligheter att parkera . Vi valde Reykjavik Lights (Kea Hotels), ett enkelt men stilrent hotell. Ett litet (med betoning på litet!) dubbelrum några våningar upp kostade ca 1700 svenska kronor per natt. Bilen kunde vi ställa precis utanför dörren. En nackdel var att utbudet av restauranger inte var speciellt stort. Inte heller hittade vi några matvarubutiker eller liknande i närheten.

Att hyra bil är ett måste

Det stod snart klart att det inte var överdrivet dyrt att hyra bil på Island, faktiskt blev kostnaden för hyrbilen lite mindre än den skulle ha kostat i Sverige. Utan bil blir det svår att göra utrlykter på de korta två heldagar vi hade till vårt förfogande. Och med tanke på att det är fem mil från flygplatsen till Reykjavik och att annan transport (flygbuss) kostade 270 kr enkel väg per person så var det nästan ett måste att hyra bil direkt på flygplatsen. Detta gick snabbt och var en enkelt historia. Det är också väldigt enkelt att köra in till Reykjavik och vi ångrade inte vårt val.

Det vi möjligtvis ångrade var att vi inte gjort en kalkyl på bränslet innan, för bensinpriset på Island var verkligen något i hästväg. Låt mig säga så här: Vi var i alla fall glada över att vi valde en liten och bränslesnål bil. Vi betalade en bit över 30 kronor per liter.

Flygresan

Vi flög Iceland Air tur och retur och var mycket nöjda med det. Tommy kunde inte låta bli att bjuda på en uppgradering (och lyckades!), vilket ytterligare gjorde resan trevlig. Bubbel och snacks, samt en god måltid. Och bekväma säten med mycket plats.

Värt att nämna är att Iceland Airs lounge på Keflavik var mycket bra. Stor och luftig, vackert inredd och med fin utsikt över omgivningarna och landningsbanan. Här bjöds det en matig buffe med allehanda läckerheter och baren var välfylld, alldeles speciellt med isländska likörer och annat som var spännande att smaka. Till den här loungen kommer jag gärna tillbaka!

Roadtrip

Det är antagligen inte speciellt varmt någon gång på året, men november var rå och kall. Solen var inte uppe många timmar, men när den vågade sig över horisonten var det bedövande vackert. Längs kusterna var det barmark, men vi körde in i snöstorm vid två tillfällen när vi var på väg från Reykjavik ner mot sydkusten. Det kändes lite vågat med vår lilla bil, men det gick bra.

Gullfoss, en tidig morgon i november.

På två heldagar hinner man inte mycket, även om man har bil. Så vi fick lägga upp två slingor som vi trodde var görliga, med grundtanken att vi inte skulle stressa utan bara ha det skönt och ta dagen lite som den kommer.

De flesta som besöker Reykjavik under en kortare tid verkar ta ungefär samma väg, den som kallas “Golden Circle”, med höjdpunkterna Þingvellir (Thingvellir), vattenfallet Gullfoss, de varma källorna vid Geysir och Kerið-kratern.

Våra två dagar blev delar av denna gyllene cirkel, plus att vi åkte ner mot sydkusten. Med tanke på hur korta dagarna är i november blev det till att köra iväg i beckmörker för att nå första anhalten när solen gick upp.

Dag 1 – Thingvellir, Geysir och Gullfoss

Första dagen satte vi fart mot vattenfallet Gullfoss., som var längst bort på dagens lista. Här hade jag inte höga förväntningar, men jag blev positivt överraskad. Det var vackert och storslaget i morgonsolen och mängden turister minimal. Deras besökscenter var också trevligt, där kunde man ta en fika och handla souvenirer.

Några få turister hittade vi vid Gullfoss

På vägen tillbaka från Gullfoss stannade vi vid Geysir, där vi gick runt bland de olika små gejsrarna. Vi tog en promenad upp längs kullarna och tittade på utsikten. Inte någon fantastisk upplevelse (och nu hade turistbussarna anlänt) men väl en trevlig bensträckare. Dessutom vore det väl dumt att inte stanna när det var gratis och dessutom låg precis invid vägen.

Besökare i vattenångan runt Geysir

Sista anhalten för dagen blev Thingvellir, en kombination av historisk betydelse och vacker natur., Thingvellir ligger på både de Nordamerikanska och den Eurasiska tektoniska plattorna, där jordskorpan ständigt rör sig och förändras. Detta resulterar i en landskap som är både dramatiskt och häpnadsväckande, med branta klippor, djupa sprickor och kristallklart vatten.

Men Thingvellir är inte bara en geologisk underverk. Det har också stor historisk betydelse, eftersom det var platsen för Islands första parlament, “Alltinget”, som etablerades år 930. Denna forntida församling samlade landets mäktigaste ledare för att diskutera och besluta om lagar och styrning av riket, och de fortsatte att mötas vid Thingvellir i nästan 900 år. Idag går det fortfarande att se resterna av Alltinget, inklusive platsen för den ursprungliga “Lagberget” där talare skulle tala till de samlade folkmassorna.

Dag 2 – Seljalandsfoss och halvvägs till Vik

Dag 2 körde vi söderut på Väg 1, mot Selfoss och vidare till Seljalandsfoss som var vårt första stopp. På vägen dit hamnade vi i en snöstorm och fick ta en lång paus på Almari Bakery & Cafe i Selfoss. Efter en promenad vid Seljalandsfoss (utan att gå in under vattenfallet) fortsatte vi ner mot Vik. Vi passerade Vestmannaeyjar och passade på att köra lite drönare längs några vägsträckor och upp mot den “kända” Eyjafjallajökull. Vik nådde vi aldrig, utan beslöt oss att köra tillbaka mot Reykjavik så att vi inte missade vår konsert.

Men först, ett stopp vid Kerið, en inaktiv vulkankrater i Grímsnesområdet. Toppen på Kerið ligger 69 meter över havet och i botten av kratern ligger en liten sjö:

Sjön i botten av Kerið.

Solen gick när när vi lämnade kraterområdet. Dags att åka tillbaka mot Reykjavik, en resa på ca 50 km.

Slow TV

Här är förresten ett litet guldkorn från Sigur Rós. Ja, om du gillar roadtrips. På YouTube kan du se deras musikvideo där de i realtid kör hela vägen runt island på väg 1 (1332 km som tog 24 timmar att köra). Här hittar du del 1, del 2 och del 3. Vill du köra snabbvarianten finns videon/resan även som Timelapse. Det är dagsljus hela vägen eftersom resan gjordes under midnattssolen.

Mat och dryck

Vad det gäller kvaliteten på maten har jag verkligen inget att klaga på, vi åt gott varje dag. Problemet var priserna, här kostar den enklaste lunchpizza över 200 kronor och en öl en bit över hundralappen. Detta innebar i praktiken att vi inte åt på restaurang mer än en gång per dag.

Första kvällen hittade vi en fullträff, Reykjavik Kitchen, där vi åt en trerätters meny för 10500 ISK (760 kr). Till detta tillkom vin., jag vågar knappt fundera på vad vi betalade för en flaska. Dagen efter provade vi goda (och prisvärda) öl på Microbar Reykjavik, dör vi fick tips om en originell hamburgerbar som lokalborna trafikerar: Vitabar. Här serverades en rikligt tilltagen hamburgertallrik och god öl i en miljö som för tankarna till Twin Peaks. Mina varmaste rekommendationer!

Test av ny utrustning

Jag hade ytterligare en anledning att åka iväg några dagar. Innan resan i Sydafrika var jag tvungen att grundligt testa ett Tamron-objektiv för Fotosidan, och detta på för Sony E-fattningen. Och att fotografera på Island är på alla sätt roligare än att endast göra tekniska tester och pliktskyldigt plåta i Slakthusområdet i Stockholm. Alltså fick det bli att packa min gamla Sony A7rii och Tamron 50–400mm F/4,5-6,3 Di III VC VXD. A7Rii är verkligen inte en favoritkamera, men den har tjänat mig väl som filmkamera genom åren. Samtliga bilder i det här inlägget är tagna med denna kombination av kamera och objektiv. Länk till testet kommer när det är publicerat.

DJI Air 2s fick följa med på vår roadtrip. Här kan vi se att oskärpeteckningen blir lite orolig för Tamron-objektivet.

Med på resa hade jag också en drönare: DJI Mavic Air 2s. Det är förbjudet att flyga drönare på de flesta platser där det samlas många turister. Tur är väl det, jag hade inte heller velat ha drönare över huvudet i samband med besök på t.ex. Gullfoss eller Kerið. Men på folktomma platser flög vi litegrann, främst för att testa autofokusen för objektivet jag skulle testa.

---

Mer om Island