Pilgrimsleden i Dalsland,dag 1: Vänersborg till Sikhall
Första dagens 20 kilometer på Pilgrimsleden i Dalsland är ingen stor naturupplevelse, men man får möjlighet till gott om motion och bad – och glass!
Jag startade min vandring på Pilgrimsleden i Dalsland en söndag i början av juli. För att ta mig från mitt barndomshem i Tösse till starten i Vänersborg fick jag be om skjuts till Åmåls järnvägsstation för att ta tåget söderut mot Trollhättan. Där bytte jag till buss (ingick i tågbiljetten Åmål-Vänersborg). Dessa nio mil tog nästan två timmar, men det gjorde inte så mycket, jag hade många mil framför mig och inte speciellt bråttom.
Pilgrimsleden är egentligen en fortsättning på Lödöseleden som slutar i Vänersborg. Dagens sträcka är ca 20 km, mycket lättvandrad och större delen går på slätten längs bilvägar (grus och asfalt). Leden är tydligt utmärkt vid alla vägskäl (se bild nedan).
Vänersborg till Sikhall
För att komma till ledens start får man ta någon kilometers promenad upp på Dalbobron för att ta av direkt till höger in i skogsområdet på norra sidan. Där väntar fem kilometer på motionsspåret och stigar fram till Ursands Camping. Det är en fin liten start med flertalet små rastplatser med bänkar och fin utsikt över Vänern. På populära Ursands Camping tog jag på cafét min första rast och passade på att köpa kaffe, glass och bulle som fick bli söndagslunch.
På Ursands Camping finns också ett litet minilivs om man skulle ha råkat glömma något eller måste komplettera. Det är kanske lite tidigt att slå läger redan här, men det är förstås möjligt om man önskar det.
Leden fortsätter norrut genom de två välskötta sommarstugeområdena Stigsberget och Bäsingebol. Största nöjet för mig här var att räkna antalet självgående gräsklippare samtidigt som jag lyssnade på en ljudbok .
Lite längre norrut ansluter leden til den gamla landsvägen som man får nöta ända till kvällens mål: Sikhall.
Sikhall är ett gamalt fiskesamhälle som ligger Vänerns strand. Här hade jag tänkt att hitta en avskild sjönära plats att sätta upp mitt tält på för kvällen (heja Allemansrätten!) men tyvärr är det så tätt mellan sommarhusen även här (därtill trädgårdar och odlingar) så till slut gav jag upp.
Ett alternativ är att ta in på Campingen i Sikhall, de har dessutom en restaurang med rättigheter och ligger precis intill en vacker badplats med stor gräsyta, lekplats och en mycket långgrund badupplevelse.
Jag tyckte dock inte campingen såg så inbjudande ut och kände egentligen inte att jag ville betala för en tältplats, och fortsatte därför istället norröver längs vägen, lite inåt landet. Efter någon kilometer kände jag att jag inte hade lust att övernatta i någon skogsdunge och vände tillbaka.
Efter att ha pratat med en glad lokalbo (som förstås var snäll och erbjöd mig skjuts, sådär som alla gör i glesbygd) bestämde jag mig för traktens andra camping, Sörbrostrands Camping.
Det var en riktigt lyckträff, även om jag fick betala även här. 120 kronor (100 kr i lågsäsong) var det värt att få toalett, fräscha duschar, ett kök och mölighet att ladda telefon, kamera och powerbanks. Dessutom var de väldigt trevliga och faktiskt är det nästan lika nära till stranden härifrån som från Sikhalls Camping. Till kvällsmat blev det kikärtspasta med pesto, tillagat i mitt favoritgaskök MSR Windburner. Efterrätten blev hembakta mördegskakor som jag fick av en glad, äppeltobaksrökande storfamiljscampare från Schweiz.
Sörbostrands Camping är tydligen främst en camping för säsongscampare (som har små trädgårdar och trädäck kopplade till sina husvagnar och husbilar och står en hel säsong) men här finns plats för korttidshyra av tältplatser och vagnplatser med el. De har också rum att hyra om man vill vara inomhus. Det finns ingen restaurang eller minilivs på Sörbostrands Camping, men det är bara en kort promenad bort till Sikhalls Camping om man skulle vara sugen.