Att kommunicera med omvärlden från Kina
När det gäller kommunikation och sociala medier är det inte helt okomplicerat att befinna sig i Kina. Mängder av appar, sajter och tjänster är blockerade av staten. Men visst kan man kommunicera - och vi vet hur!
Kina lyder fortfarande under en totalitär regim, vilket i övrigt kanske inte märks så mycket om man är turist här. Man möter något som känns som ett fullständigt kapitalistiskt samhälle och tekniskt är det på topp. Det finns wi-fi överallt, och jag har aldrig sett ett så uppkopplat samhälle. Allt går att göra med mobilen: beställa och betala på restauranger, hyra cyklar och åka buss. Folk kollar på video i mobilen överallt: när de äter, åker tunnelbana, promenerar på gatan, kör moped …
Men vad tittar de på? YouTube?
Nej, de allra flesta tjänster som vi är vana vid finns inte här. Staten har blockerat nästan allt som kan påverka Kina och dess invånare utifrån. Förutom många utländska nyhetssajter fungerar ingen av Googles tjänster och sajter här, inte heller Gmail. Även plattformar som Facebook, Twitter, Instagram, Pinterest, YouTube, Vimeo, Tumblr och Wikipedia är blockerade. Eftersom Facebook inte fungerar så kommer man inte heller åt Messenger, vilket gör det svårt att höra av sig till vänner och släktingar hemma. Inte heller WhatsApp fungerar.
Kineserna själva använder sin egen chatt-plattform WeChat. Och de har egna videoplattformar. Bevakade, såklart. Men hur kan vi göra när vi är här? Och hur gör kineser som behöver nå ut?
Svaret är VPN-tjänster, Virtual Private Network, som du kan använda på din dator och på din telefon. VPN är en kommunikationsteknik som används för att upprätta en säker förbindelse, en så kallad tunnel mellan två punkter i ett datanätverk, till exempel Internet. Kanske har du ett jobb där du nyttjar VPN-tekniken eftersom det är en vanlig lösning för att kunna jobba på distans mot ett företags interna servrar. VPN krypterar informationen och skyddar datatrafiken mellan din dator och arbetsgivaren, så att ingen kan ”tjuvlyssna”, i praktiken blir det som att du skulle sitta och jobba inne på företaget.
VPN kan också användas för att maskera IP-adresser för datorer, plattor och telefoner för att till exempel kunna surfa anonymt på webben, eller för att komma åt t.ex. film- och musiktjänster som inte egentligen går att komma åt från en specifikt plats. Eftersom kommunikationen mellan din dator och VPN-tjänsten krypteras blir den ”osynlig”. Varken Google, internetleverantörer eller myndigheter kan därför ta reda på vilka webbplatser du besöker.
Jag använder mig av VPN just nu, för att kunna kommunicera med mina vänner och min familj och för att kunna uppdatera i sociala medier och publicera blogg och podcast. Innan jag åkte hit gjorde jag lite research om vilken VPN som fungerar bäst just nu (det kan ändras över tid), samt vilka inställningar som ger högst datahastighet. Det kan nämligen också variera. För mig fungerar ExpressVPN bäst, och att ”jag placerar mig” i Los Angeles via en server där. Detta läste jag på flera ställen men det var sajten Startup Living China som hjälpte mig mest.
Det är busenkelt att installera VPN, både på datorn och telefonen (som app). Dock krävs ett abbonnemang på tjänsten också, men det kostar drygt en hundralapp per månad och går att avbryta när man vill.
Tyvärr bestämde kinesiska staten i somras att de steg för steg kommer att stänga ner VPN i Kina. Det krävs ett specifikt tillstånd för att få använda VPN-tjänster, vilket ju gör det illegalt att nyttja den här metoden – så det är kanske inget du ska skylta med.
Redan nu är det många tjänster som inte fungerar, men det sägs att ingenting kommer fungera efter 1 februari 2018. Vi får se hur det går med det.
