Sista minuten-helg till Tallinn

En gråkall höstfredag insåg jag att jag hade en helg fylld av administrativt arbete framför mig. Och jag var ensam i storstan. Kunde jag göra jobbet och få till en utflykt på en och samma gång? Jovisst, en sista minuten-kryssning till Tallinn var perfekt!

Jag insåg att det vore galenskap att försöka flyga någonstans. Visst ville jag iväg, men så ville jag också förflytta mig långsamt och kunna jobba samtidigt – då brukar valet oftast bli tåg. Men vis av mina senaste tågresor inom Sverige, med överfulla tåg, skrikande barn och havererade toaletter insåg jag att det inte skulle bli så mycket gjort. Alltså kikade jag på Stockholmsrederierna Stena Line, Silja Line/Tallink och Birka Cruises för att se vad som fanns till buds.

TALLINK TILL TALLINN

Det som passade mig bäst vad det gällde pris, tillgänglighet och avresetid var en tvånätters kryssning till Tallinn med Tallink/Silja Line. Det var nästan tjugo år sedan jag var i Estland sist och jag skulle gärna vilja se hur Tallinn ser ut idag. Jag slog till på en sista minuten-biljett, en insides hytt i två nätter gick på ca 900 kr. Då ingick inte frukost och inga andra måltider på båten.

Om man jämför med färjorna till Helsingfors som jag åkt flera gånger de senaste åren skiljer sig färjan Baltic Queen ganska mycket från den standard som nyare färjor har. Det är uppenbart att den nydaning som många andra kryssningsfartyg fått (t.ex. systerfartygen Silja Symphony och Silja Serenade) inte har applicerats på alla fartyg i Silja/Tallink-flottan.

Butikerna är helt okej, och hytterna är inte på något sätt ofräscha, men det är något i fartygets layout som inte är så inbjudande. Det mesta känns lite gammaldags och daterat och det finns få ställen som inbjuder till spontant umgänge. Förutom en pianobar och en mer än lovligt trist cafeteria finns inga utrymmen att bara sitta och ha det trevligt. A la Carte-restaurangerna är ihopklumpade i fartygets ena ände och som på alla kryssningsfartyg finns en buffé-restaurang. Nattklubbsdelen är mörk och kal och känns inte på något sätt 2018. Det var länge sedan en sådan lokal kändes som en trevlig plats att umgås.

Nu var jag ju inte ute efter att varken festa eller umgås, så efter en snabb hamburgertallrik parkerade jag mig i pianobaren där underhållningen var trevlig och barpersonalen gjorde sitt yttersta. Jag hade gärna suttit i min hytt och jobbat, men dit nådde tyvärr inte fartygets wifi…

Nåja, nu var inte färjan mitt huvudsakliga mål, utan snarare en transport med jobbmöjlighet så jag får vara nöjd. Men nästa gång när jag tänkte åka till Tallinn på Spa-vistelse kanske jag får tänka om. Jag orkade inte ens engagera mig i frukost och det var inte alls en dum idé – nu kunde jag äta en god frukost iland istället, vi lade till i hamnen vid tiotiden på lördagsmorgonen.

LUGN LÖRDAG I HUVUDSTADEN

Förra gången jag var i Tallinn, ja det är snart tjugo år sedan. Då var jag inte resvan och kan egentligen inte redogöra för så mycket av mina upplevelser. Det jag minns är en julmarknad i gamla stan och att trådbussar plöjde fram i snöslask längs en av stadens stora gator. Jag minns att jag blev lite bedrövad när jag såg att många hade det svårt. Äldre sålde hemslöjd och stickat till turister för till mycket lågt pris.

Nu var det en annan stad som mötte mig. Visserligen har jag sett många platser i världen sedan dess, men det känns som att Tallinn har utvecklats mycket. Fortfarande finns gråa små gubbar och gummor som säljer navkapslar, egensyltade bär och stickade vantar för att få ihop till livets nödtorft. Gamla stan var fortfarande gammal och stilig. Men nu fanns här samma typer av köpcentrum vi ser i alla Europeiska städer. Och staden skulle visa sig ha en väldig uppdaterad skara försigkomna entreprenörer.

Gamla stan ligger ca 10-15 minuters promenad från färjeläget. Och gamla stan kändes lite som ett turistmuseum på samma sätt som delar av gamla stan i Stockholm. Utanför några restauranger rörde några ungdomar utklädda i medeltidskläder håglöst i en gjutjärnsgryta med brända mandlar. Små grupper av turister drev runt i centrum, talade främst finska, men också svenska, holländska och ryska. Jag träffade också på en del kinesiska och japanska turister.

Bilden ovan till vänster visar ett vackert och vackert renoverat område som ligger mellan terminalen och gamla stan, kvarteret Rotermann. Här finns lite shopping, men främst ett antal mysiga små caféer (till exempel surdegsbageriet RØST Bakery), pubar (Brew Dog Tallinn), vinbarer (Flamm) och restauranger.

Bilden ovan till höger visar ett kvarter som är Rotermanns raka motsats. Linnahall byggdes av dåvarande Sovjet för att kunna härbärgera segeltävlingarna under olympiaden i Moskva 1980 och användes därefter som konserthall och eventplats. Den har varit ur bruk sedan 2009 och den stora ruinen ligger nu som Katla och spärrar vägen mellan gamla stan och vattnet. Arkitektoniskt intressant att vandra runt på, men också fruktansvärt ful.

Mitt mål med dagen var att ta mig förbi gamla stan, över järnvägen och in i stadsdelen Kalamaja, som jag hörde var den trendiga delen av Tallinn. Precis bredvid järnvägsstationen hittade jag Balti Jaama Turg, en stor marknadsplats i tre plan som rymmer flera hundra handlare. Här presenteras kött, fisk, grönsaker, kryddor och konserver i en snygg saluhall, så finns här också matbutiker, caféer och designbutiker i en snygg och rolig blandning.

Nu var det dags för lunch och valet föll på charmiga Peatus, en restaurang och eventplats byggd i och runt gamla tågvagnar. Om vädret tillåter är det skönt att sitta ute på trädäcket, men jag hamnade i en av vagnarna och drack en lokal IPA och åt en hamburgare. Några få maträtter serveras, bland annat en pasta, nämnda hamburgare och en sallad. Prisnivån på Peatus, och för den delen de flesta andra ställen jag besökte i Tallinn måste sägas vara i nivå med den svenska, eller möjligtvis en aning under. Det är inte ”billigt” men prisvärt.

Strax intill Peauts och bangården ligger Telliskivi, ett område med gamla fabriksbyggnader som gjorts om till konsertlokaler, restauranger, bagerier och marknadsplatser. Här trängs Estlands trendigaste formgivare med surdegsbagare och loppmarknader i hus som dekorerats frimodigt med väggmålningar och graffiti. Jag, som gillar alla typer av hipsterpåhitt och verkligen trivs i den här typen av miljöer kände direkt att jag hittat hem.

SHOPPING I TALLINN

Jag måste erkänna att jag inte är mycket för att gå i stora köpcentrum som erbjuder nästan exakt samma butiker och varor som man kan hitta i de flesta andra stora städer världen över. Och i synnerhet Europa. Därför hoppade jag högt av glädje när jag hittade Telliskivi som hade butiker med ett stort urval av ny estnisk design. I kommande inlägg tänkte jag skriva om några butiker och designers jag tyckte var speciellt intressanta.

En av anledningarna till att jag valde Tallinn var att jag var intresserad av vad som fanns att se i konstväg, och då speciellt samtidskonst. En av Europas bästa print- och ramverkstäder som jag själv har anlitat (Artproof) ligger här i Telliskivi, Tallinn och det finns ett antal gallerier och konsthallar som är väl värda ett besök – trots att det kanske inte är lika storskaligt som i andra huvudstäder.