Att livnära sig på andras drömmar

En text om att vara irriterad på folk som online försöker sälja snabba lösningar på komplexa problem. De vill gärna berätta att de knäckt koden för evig ungdom, en perfekt kropp och oändlig rikedom och vill “ge” dem till dig. För att göra pengar på dina drömmar och tillkortakommanden förstås.

Snabba lösningar på komplexa problem

Sociala medier bombarderar mig med annonser som utlovar enkla, snabba lösningar. Hundratals mer eller mindre framgångsrika fitnessprofiler försäkrar mig om att just deras kost- och träningsprogram kommer ge mig ett sexpack. Självutnämnda framgångscoacher erbjuder gratis webinarier i hopp om att kunna sälja samma flåsiga effektivitetstips som alla andra. 

Journalister erbjuder mig att gå en kostnadsfri introkurs för att lära mig hur man får välbetalda skribentuppdrag. Ja, som de själva uppenbarligen inte vill ha längre (?) eftersom de tjänar mera pengar på att sälja drömmar. 

Alla månglare är noga med att påpeka att just de har knäckt koden till framgång, och nu vill de under altruistisk täckmantel erbjuda alla andra samma lycka. Fast egentligen vill de inte dela med sig, bara tjäna enkla pengar på att prångla ut en billig generisk lösning som är omöjlig att reklamera. 

En uppdragsgivare som driver makeuputbildning berättar att ingen längre vill gå en yrkesutbildning eftersom det tar för lång tid – man förväntar sig bli lika eftertraktad i yrket genom att scrolla tips & tricks på TikTok.

“Så följer de upp med sälja e-böcker som förklarar hur vi alla kan bli rika på samma sätt.”

Eller är det jag som inte fattar någonting? Har jag blivit gammal och bitter och missat att man inte behöver varken djupare kunskap eller erfarenhet, bara några tjugominuters videoklipp på YouTube och ett låtsasdiplom med en snurrande gif-logga?

Bildvärlden är inget undantag från den här quick-fix-hysterin, som yrkesverksam har jag ändå god insikt om vad som behövs för att kunna leverera professionell bild.   

Plötsligt säljer varenda resebloggare Lightroom-presets för att hoppfulla följare ska få samma turkosblå himlar som de och därmed slå igenom som resefotografer. Matprofilerna säljer filter för att med ett knapptryck få recepten att se ut som i den dyraste kokbok. Livsstilsinfluencers lockar sina followers att tro att en preset för 9 dollar (som nyss ”har kostat 99 dollar”) kommer ge samma resultat som de bilder som gjorts av ett proffs. Ett resultat som kan ge ära och berömmelse, det vill säga fler följare och mer lukrativa sponsorsamarbeten.

Så följer de upp med sälja e-böcker som förklarar hur vi alla kan bli rika på samma sätt.

Jag vill inte vara en glädjedödare här, men hade det varit så lukrativt hade de aldrig delat med sig av marknaden. Så lutar de sig istället tillbaka och livnär sig på folks drömmar och impulsiva köpbeteende. 

Bild av Nick Morrison / Unsplash

Det går ändå att förstå önskan om att kunna skapa snabbare. Tid är pengar, och hetsen, den finns där. Det är lätt att tro att en bild blir bra med en knapptryckning. Om inte direkt i mobilkameran med hjälp av algoritmer så genom fräcka filter och automatiska funktioner i programmen. Då kan det vara svårt att förklara att det inte ”bara är att trycka på knappen” för att göra en friläggning eller hudretusch av hög kvalitet. Ett filter går inte heller att göra så generiskt att det fungerar på alla upptänkliga bilder. Det krävs kunskap och erfarenhet för att kunna leverera kvalitet i alla led, speciellt om det ska gå undan.

Pandemin innebar att Zoom-undervisning blev något helt naturligt. Är deltagare sjuka kan kursen fortgå som vanligt. Att fysiskt inte vara på plats är inte längre samma sak som att vara frånvarande. Det är på något vis frigörande och jag leker med tanken på att jag själv skulle kunna jobba på distans.

Jag maler dock på om baskunskaper och vikten av förståelse om matematiken bakom, betydelsen av att vara snabb och säker för att styra upp alla problem man kan tänkas ställas inför, oavsett om man aldrig råkat på dem tidigare. Jag tror och hoppas att det fortsatt kommer finnas ett behov av kunskap och att det kommer finnas en insikt om att verkligheten är mer komplicerad än man kan förledas att tro.

När alla lösningmetoder sitter i ryggmärgen är det sedan dags att jobba upp snabbheten För tid är pengar, att jobba effektivt är eftersträvansvärt. Dock att ett flyhänt utförande inte är samma sak som att det är enkelt. 

Pengar är också tid. Och tid är en bristvara. Först när det finns tillräckligt med pengar på kontot kan man släppa garden en aning för att vila eller förkovra sig. Inte undra på att det är så många som vill lämna ekorrhjulet och som digital nomad dra iväg till billigare länder.

Jag kan visst tänka mig att vara verksam på distans. Men att leva på andras förhoppningar och bygga luftslott genom att kränga Lightroom-presets, där går min gräns.