M50 och konsten

En kort tunnelbanefärd från centrum tar oss från centrala Jing’an till Putuo, där vi hittar M50, ett konstdistrikt med gallerier och ateljeer som huserar mer än 100 unga kinesiska konstnärer.

M50 är en förkortning för ”50 Moganshan Road”, den exakta adressen i Putuo-distriktet. Här finns mer än 120 gallerier och kontnärsateljéer och det påminner ganska mycket om det som i Beijing heter 798 Art Zone.  Här jobbar många av Shanghais mest välkända konstnärer, t.ex.  Zhou TiehaiDing YiYelanXu Zhen och konstnärskollektivet Liu Dao (källa konstnärer: Wikipedia).

Det ser ut som alla andra konstdistrikt jag varit i, oavsett i vilken ände av världen jag besökt. Lagom svårt och hipstrigt. Naturligtvis i gamla industrilokaler i ett område som tidigare varit nergånget,  i det här fallet är det byggnader från 30-talet som ligger mitt i en grå, tyst förort:

Det skulle kunna vara New York, Stockholm eller Berlin. Same same.

Det skulle kunna vara New York, Stockholm eller Berlin. Same same.

Galleriinteriör

Galleriinteriör

Kaffet görs förstås enligt alla konstens regler, självklart finns ”drop coffee”, cold brew och allt annat som kan fås i trendiga distrikt världen över. Och det kostar därefter.

Råa industrilokaler, känns förstås väldigt hipster 2017. Komplett med barberarstol.

Råa industrilokaler, känns förstås väldigt hipster 2017. Komplett med barberarstol.

DSC08366.jpg

Jag upplever Shanghaiborna som modemedvetna, minst lika mycket som i vilken trendig europeisk stad som helst. Och m50 är inget undantag. Även om många stoltserar med lokala märken känns det som att alla här klär sig i en stilkombination av Rodebjer, Monki, Acne och Fjällräven. I resten av stan blandar man nog gärna in både Chloé och MaxMara (eller lokala märken) men här känns det mer … alternativt.

DSC08372.jpg

Det finns ju förstås konst lite här och var i Shanghai. Här ett utmärkt exempel på något som kanske inte är så nutida som det som skapas på m50:

En okänd folkhjälte som står på norra delen av The Bund.
 
Föregående
Föregående

Att få sig något att äta i Kina

Nästa
Nästa

Milda (gråa) dagar i Shanghai