Godahoppsudden

Godahoppsudden låter exotiskt, eller hur? En plats man läste om i geografiboken i skolan, dessutom dök den upp även på historielektionerna.  Men visste du att den ligger en timme söder om Kapstaden? Perfekt för en förmiddagsutflykt – eller som kronan på verket om du kan tänka dig ett par dagar ute i Cape Point Nature Reserve.

Godahoppsudden är inte Afrikas sydligaste udde, men antagligen den mest berömda. Att runda Godahoppsudden har dock historiskt varit en viktig milstolpe – det var vid den här udden man äntligen kunde börja styra österut. Den första europé som 1488 rundade udden var portugisen Bartolomeu Diaz.

Vägen ut mot udden

Vägen ut mot udden

Man förstår att den först döptes till “stormarnas udde”, här ute på udden är man helt oskyddad mot väder och vind. På vägen ut mot udden passeras ett antal vackra men vindbitna stränder där det är full fart på vindsurfarna. Det vandrar vilda strutsar här och var och vi är inte de enda som stannar för att fotografera. Det känns ändå lite märkligt att de finns så här nära stan, hade vi sett dem på safarin veckan innan hade vi nog knappt blinkat.

När vi kommer fram till parkeringen är det bara ett par bilar på plats och området kring skylten är tomt, så när på ett par som tar bilder av varandra framför skylten. Skylten står ju mycket lägligt till för besökare, men den står inte på själva udden. Dit går det inte ens att komma, men man får en skymt av udden om man klättrar upp en bit på berget, längs den stig som går ända bort till Cape Point (någon kilometers vandring).

Vild struts, slött strosande vid vägkanten.

Vild struts, slött strosande vid vägkanten.

Så börjar turistbussarna ta plats vid monumentet… 

Så börjar turistbussarna ta plats vid monumentet… 

Cape Point åkte vi inte till, inte heller gick vi. Det hade varit trevligt att se fyrtornet och den lilla lindragna spårvagnen (funicular) som går dit upp.

Det är inte billigt att åka in i Cape Point Nature Reserve (320 Rand om man inte är resident, då betalar man R80), och hade vi vetat där hade vi kanske stannat längre. I naturreservatet finns flera vandringsleder med möjlighet att övernatta. Men det får bli en annan gång.

När vi kommer ner till skylten igen har två fullastade bussar med kinesiska turister anlänt och alla ska förstås ta selfies framför skylten. Vi kliver in i bilen och åker för att äta frukost i Kommetjie.

capepoints-2-scaled.jpg
 
Föregående
Föregående

Podcast: Unfluencers

Nästa
Nästa

Chapman’s Peak Drive