Courmayeur!
Courmayeur ligger ett stenkast från Mont Blanc och Frankrike. Och väldigt nära La Thulie. Så vi utnyttjade vårt liftkort till max och tillbringade två av sex skiddagar i chica lilla Courmayeur. Jag trodde att det skulle kännas lite för flashigt för mig att befinna mig i allt detta, jag som varken hade tjusiga kläder eller snygg åkstil – men det gick (faktiskt) utmärkt!
Jag stavar fel till Courmayeur nästan lika ofta som jag vänder på bokstäverna i La Thuile. Båda är små italienska orter i nordliga Aostadalen, men namnen klingar franskt. Inte undra på, Courmayeur ligger nästan precis vid franska gränsen, på italienska sidan av den långa Mont Blanctunneln som binder ihop Frankrike med Italien under Mont Blanc, Europas högsta berg.
Tunnla dig från Frankrike
Tunneln är nästan 12 kilometer lång och mycket mindre än man förväntar sig, bara 8,6 meter bred. Det är endast ett tunnelrör med dubbelriktad trafik som leder Europaväg E25 genom berget. Den byggdes i och för sig redan i början av sextiotalet så man får nöja sig. Det är också rigorösa säkerhetsbestämmelser vad det gäller max- och minhastiget och avstånd. Ingen vill återuppleva olyckan från 1999 när 39 personer fick sätta livet till efter en lastbilsbrand.
Det kostar ca €45 att åka genom tunneln med personbil. Tänker man sig tillbaka inom en vecka sparar man genom att köpa en tur- och returbiljett som kostar ca €56 – det skiljer några kronor beroende på om första biljetten köps på italienska eller franska sidan. Tunneln tycks vara öppen dygnet runt och är bemannad. Man kan betala med kort. Mer information kan man hitta genom att googla, men till exempel på denna länk.
Den lilla lyxbyn
Courmayeur är en stylish liten alpby med vidhängande pistsystem. Sport är stort här, så väl på sommaren (till exempel klättring) som på vintern (skidor). Här finns också ett stort nöjesutbud samt restauranger och barer i toppklass. Inte minst uppe i skidsystemet, kvaliteten på mat och servering känns högre än i backarna i La Thuile. Utbudet när det gäller ”people watching” är också större, här skidar (eller bara hänger) det vackra välklädda folket. Nere i byn är huvudgatan kantad av dyra boutiquer och reklamskyltarna domineras av dyra bilar, smycken och armbandsur. Lyxfaktorn är hög, och det är en märklig liten kontrast mot den prångiga lilla söta byn.
Jag trodde att det skulle kännas lite för flashigt för mig att befinna mig i allt detta, jag som varken hade tjusiga kläder eller snygg åkstil – men det gick (faktiskt) utmärkt! Det var inte speciellt mycket folk i backarna trots det ganska kompakta systemet, dock ökar belastningen när weekend-åkarna kommer framemot helgen.
Man kan verkligen inte klaga på utsikten!
Skidsystemet
Jättestort är det inte, men nedfarterna är breda och var (så här i mitten på mars) välpreparerade. Här finns totalt 31 pister och 20 liftar (kabinbanor, stolsliftar och knappliftar). Av alla dessa nedfarter var det två som vi tyckte speciellt bra om; Combe Moretta och Lazey, som båda går längs stolliften Gabbas sträckning. De var roliga och lagom svåråkta; breda, välpreparerade och med en härlig sträckning ner i dalen. Men också för att de var långt bort i systemet och därför folktomma – vilket förstås gjorde att de höll bra även när de flesta backarna började bli uppkörda.
Större delen av skidområdet ligger över 2000m och utgår från en bas ungefär halvvägs upp, Plan Chécrouit. Tre olika gondoler leder upp i systemet, från olika delar av byn. Jag hittade förresten denna trevliga artikel som lite mer ingående beskriver Courmayeur-systemet och dess nedfarter. Läs den!
Nu är jag ingen skidåkare i själ och hjärta men jag har förstått att det finns en hel del fin off pist-åkning i området, inte minst från toppen som heter Arp. Här, längst upp i systemet har man en fantastisk utsikt, men man måste ta den nästan museala gamla gondolen Arp, vilken man når via den till nästan lika mycket till åren komna Yula. Från Yula går det pistade nedfarter, men från Arp får man räkna med off-pist. Eller så tittar man bara på utsikten och tar gondolen neråt igen. Vill du läsa lite om off pist i Courmayeur kan jag rekommendera den här artikeln från Peak Transfer.
Pisterna blev lite väl varma framemot eftermiddagen, Courmayeur badar i sol när vädret är fint och våren är i antågande. Chamonix vetter åt ett annat håll, så vill man åka senare på säsongen är säkert Chamonix ett bättre val. När vi tog den långa nedfarten ända ner till Courmayeur sista skiddagen så hade hela den smala skogsbacken förvandlats till slush. Inte så mysigt och verkligen svåråkt.
On top of the world
Vill man njuta av världen (och god mat) från 3500 meters höjd kan kan man också åka Skyway Monte Bianco, världens dyraste linbana mellan norra delen av Courmayeur och toppen Pointe Helbronner på Mont Blanc-massivets södra sida. Till denna måste man köpa separat biljett för €49 tur- och retur, här gäller inte liftkortet som hör till Courmayeur-systemet.
Jag hänger längst uppe på Arp. Vi åkte inte off-pist ner…
“Jag trodde att det skulle kännas lite för flashigt för mig att befinna mig i allt detta, jag som varken hade tjusiga kläder eller snygg åkstil – men det gick (faktiskt) utmärkt!”
Transport
Det tar ca 30 minuter att köra bil (genom tunneln) från Chamonix till Courmayeur. Från La Thulie (som ligger längre ner i dalen) tar det ca 20 minuter.
Courmayeur ligger ca 12 mil från Genéve och 15 mil från Turin. Från respektive flygplats går det att boka transfer, men vi valde att boka en hyrbil i Genéve så att vi kunde vara lite flexibla med skiddagar. En veckohyra av en en liten bil gick på drygt 5000 kr inklusive full försäkring med självriskeliminering. Tack vare mitt medlemsskap i Herz Gold fick jag en gratis uppgradering till en större bil. Observera att du måste se till att det finns ett ”vinterkit” i bilen, dvs snökedjor. Detta ingår i de flesta hyresavtal under vinterhalvåret.
Mat och dryck
Vi åt egentligen bara två mål mat på restaurang under våra skiddagar i Courmayeur:
La Chaumière, mitt i backen i anslutning till liften Pra Neyron. Här finns två delar, en Bistro och en Gourmet-restaurang, båda med habil pasta och gott vin. Vi provade bistrons uteterrass och åt god pasta för €12- €14 (se bild nedan) med otroligt vackra berg i fonden.
Refuge Le Randonneur, som ligger lite längre upp i Pra Neyron. Här åt vi pasta (det gjorde vi visst mest hela tiden) och drack vin. Men pizzan såg också väldigt god ut…
Liten eftermiddagsfika på La Fodze.
