Första intrycket av Kapstaden

När snön svepte in över Stockholm och stan äntligen blev vintervacker, ja då reste jag söderut mot Sydafrika och Kapstaden där jag ska jobba och förlusta mig under en dryg månads tid. Här är mina reflektioner efter drygt ett dygn i ett land som jag besöker för första gången.

Bild: Finding Dan | Dan Grinwis via Unsplash

Jag har förberett mig en hel del inför mitt besök. Eftersom jag pratade med min vän Tina Sayed Nestius från Afrikakompaniet i förra avsnittet av podden – avsnitt 31 om Safari & Sydafrika kan du lyssna på här – visste jag en del om vad jag kunde förvänta mig. Ett antal möten med fotografer och kreatörer är bokade, så också några studiebesök på studios och skolor. Jag har länge sett fram emot detta, som fotograf som jobbar med mode och lifestyle är det prioritet att hitta en plats där man under svensk vinter kan skapa sommarmaterial såsom redaktionella modereportage och kommersiella fotograferingar för klädmärken.

Boende

Eftersom jag ska vara här en längre tid och inte resa runt så mycket valde jag att bo i en lägenhet istället för att bo på hotell. Det blev också betydligt billigare. Jag bor inneboende hos en stylist som via AirBnb hyr ut ett rum i en lägenhet i området Oranjezicht/Gardens, mitt i city bowl, den gryta som bildas innanför det stora Taffelberget. Louise, som min hyresvärd heter, är bortrest ett tag och nu har jag hela lägenheten för mig själv.

Resa

Jag flög Lufthansa hit via Tyskland, och allt gick enligt plan. Det var smidigt att komma in i landet, stannar man i max 90 dagar behövs inget visum, bara ett giltigt pass. Precis utanför flygplatsen (som ligger ca 2 mil utanför centrum) finns en MyCitiBus-station där man kan köpa busskort och ta bussen direkt in till Centrum eller ut till Waterfront. Jag köpte ett månadskort för drygt 800 rand eftersom jag kommer att nyttja bussarna ofta. Dessutom kommer det säkert bli en hel del Uber-resor eftersom det tycks funka bra här.

Full sommarvärme

Här är stekhett när solen ligger på, på dagarna är det mellan 25 och 30 grader varmt. Men Kapstaden tycks vara vindarnas stad, och det är ju riktigt skönt, fastän jag vanligtvis inte gillar vind. På kvällarna är det mellan 15 och 20 grader.

Bild: Ashley Jurius @ashleyjurius via Unsplash

Stora socioekonomiska skillnader

Jag är ju berest, men stora delar av Afrika är kvar att upptäcka. Jag har varit i Tunisien och i Kenya, men aldrig så här långt söderut. Det som genast slår mig med Sydafrika är att det är så stor skillnad mellan de som har och de som inte har (och många av de som inte har är svarta). Det skapar förstås frustration och ibland fara, vilket spär på ängsligheten. Överallt är det stängda grindar, höga murar, elstängsel och rakbladsvassa taggar. På gatorna sover människor, jag vaknar av att de rotar i soptunnorna. Det är väldigt ledsamt.

Samtidigt lever många i högönsklig välmåga (och de flesta är vita). Man kör fina bilar, har dyra kläder och äter och dricker gott. Ingen vill eller kan gå ute på kvällarna, därav den höga koncentrationen av taxis och Uber-bilar. Jag känner att det begränsar mig nu när jag inte riktigt är hemmastadd. Vi får se om det blir annorlunda längre fram. Jag ska prata lite med grannar och vänner och fråga hur de känner och hur de förhåller sig till allt detta.

Vattenbrist

En annan sak är också tydlig: vattenbristen. På offentliga toaletter är alla kranar justerade så de snarare ger en fin dimma än en vattenstråle, allt för att spara på vattnet. I min lägenhet finns tydliga instruktioner om att inte slösa på vattnet. Man duschar till exempel inte varje dag, om man kan undvika. Dessutom samlas spillvatten (som till exempel innan duschen blir varm) upp för att användas till att spola i toaletten eller städa med. Och toaletten förresten, här spolas det inte i onödan. ”If it’s yellow, let it mellow, if it’s brown, flush it down”: man trycker alltså bara på spolknappen om man gör nummer två.

Det sparas också på andra sätt: Sköljvattnet för grönsaker och frukt samlas in och används till att vattna blommorna med. På den positiva sidan måste jag säga att jag blev överraskad över att kranvattnet håller så hög kvalitet. Det fungerar utmärkt som dricksvatten! Den lätta klordoften försvinner om man filtrerar det.

Load Shedding

Kapstaden är också drabbat av det som kallas ”load shedding”, Just nu är detta satt på paus, men det handlar om att man stänger ner elektriciteten under ca 2,5 timmar i olika områden enligt ett bestämt schema. Detta för att landet inte har tillräckligt med el. Jag funderar lite på vad det innebär för mig, förutom att jag har gott om stearinljus och ficklampor. Det larm som täcker alla fönster och dörrar fungerar ju inte utan el. Det kan ju innebära ett problem, eftersom eventuella inbrottstjuvar också har koll på schemat. Men som sagt är det just nu inte aktuellt, vilket jag tycker är skönt.

De närmaste dagarna väntar träning, möten, en hajk upp på Taffelberget och så ett frisörbesök. Och så ska jag ju vidga mina vyer lite, det jag beskriver här och som jag har upplevt är ju ändå bara ett dygn, dessutom har jag bara sett de centrala delarna av stan. Näst på tur står den lyxiga förorten Camp’s Bay och den nordvästra delen av stan som kallas Sea Point och Green Point. Det är antagligen där de flesta turister hamnar när de bokar i Kapstaden.

Och förresten! Magdalena och Pernilla på Travelsis är också här över jul och nyår. Följ deras äventyr på deras Instagramkonto!