Taiwan tar täten

Sara Arnald, Tur & Retur
1 april 2018

Det kan inte ha undgått någon att världshaven fylls av skräp. Främst är det plast som ställer till problem, varje år tar haven emot åtta miljoner ton plast. Vi behöver alla dra ner på användandet av plast men vissa länder börjar ta i med hårdhandskarna. Taiwan till exempel.

En artikel i den vetenskapliga tidskriften Science (”Plastic waste inputs from land into the ocean, Science, 2015) flyter cirka 150 miljoner ton plast runt i världshaven. Gör vi inga ändringar i våra konsumtionsmönster när det gäller plast kommer den siffran vara 250 miljoner ton 2015.

Enligt Ocean Conservancy flyter 5% av plasten på havsytan, övriga 95% driver runt under ytan, stör ekosystemen och kväver fiskar och andra havslevande djur. Rapporten citeras i publikationen ”Stemming the tide: Land-based strategies for a plastic free ocean”, en rapport från organisationen Ocean Conservancy som utreder vad som måste göras för att förhindra ett sådant scenario.

I rapporten kan vi också läsa att det är fem länder i världen som nu står för cirka hälften av all nedskräpning, dessa är Kina, Thailand, Vietnam, Filippinerna och Indonesien. Med tanke på dessa länders snabba ekonomiska expansion är det kanske inte så konstigt; systemet för att ta hand om skräp hänger inte med. Även om man är på besök i dessa länder (eller bor och lever där) och slänger sitt skräp på avsedd plats är det inte säkert att det hjälper: endast 40% samlas in på ett korrekt vis och resten hamnar i naturen.

Många länder har redan förbjudit plastbärkassar. Bangladesh gick i bräschen och förbjöd dem redan 2002. Sedan dess har Kenya, Rwanda, Tanzania, Togo, Burundi, Frankrike, Italien, Taiwan och delar av Indien följt detta utmärkta initiativ. Andra länder har istället skatt på bärkassar, eller tar extra betalt för påsar, även i detaljhandeln. 2015 införde EU ett direktiv i syfte att kraftigt minska antalet plastpåsar.

 

De senaste åren jag rest runt i världen har jag själv noterat en klar minskning av användande av plastpåsar. När jag var i Shanghai i vintras kom nästan alla till butikerna med tygkassar och jag fick nästan skämmas för att jag tog hem mina matvaror med en plastkasse. Även vid besök i Spanien och Italien har det nästan varit svårt att få en kasse vid inköp. Och om ”engångspåsar” finns har de varit tillverkade i bioplast, det vill säga nedbrytbara påsar av stärkelse från majs, sockerrör eller vete. Dock får jag fortfarande väldigt många plastpåsar i Vietnam…

I veckan läste jag en artikel hos Channel News Asia, som berättar att Taiwan planerar att gå ett steg längre. Tidigare har de infört ett återvinningssystem och man måste betala för plastpåsar – men 2030 ska inga engångsbestick, plastsugrör, engångstallrikar, takeawaymuggar eller shoppingpåsar finnas kvar. Redan nästa år kommer det införas restriktioner, engångsartiklar får då inte användas på restauranger (enbart för avhämtningsmat). Från 2025 måste gäster betala för takeawaybestick och andra engångsartiklar.

I Taiwan använder man ca 700 plastpåsar per person och år (jämfört med 130 per person i Sverige, detta enligt Naturskyddsföreningen). Med de nya restriktionerna i Taiwan hoppas man komma ner till 100 påsar per år 2025 och fem år senare ska inga påsar finnas kvar.

Men vi då? Alla kan inte göra allt, men alla kan vi göra något. Avstå plastpåsar när du kan och köp så lite livsmedel du kan som har onödiga förpackningar.

Bild: Effeietsanders enligt CC BY-SA 3.0 / Wikimedia Commons. 

Edit (7 april): En artikel i The Independent från september 2016 beskriver att även Frankrike tar upp kampen mot plast genom att förbjuda bestick och tallrikar/skålar av plast. Planen var att gå över till biologiskt nedbrytbara alternativ. Det är dock oklart hur det går…

Och så ytterligare en komplettering angående plasten i våra vatten: I Expressen kan man idag (8 april) läsa en nyhet om att mängden plastpåsar i Nordsjön har minskat – detta enligt en nyhet via Reuters om en rapport skriven av forskare från Storbritannien och Nederländerna. Sedan år 2010 har mängden plast i Nordsjön minskat betydligt. Detta tros bero på en minskad användning av plastpåsar, vilket i sin tur kan bero på att många butiker har infört avgift på plastpåsar. Naturskyddsföreningen kan också visa siffror på att omsättingen av plastpåsar hade minskat. Dock återstår en mängd annan plast som hamnar i havet, t.ex. spill från fiskeindustrin.